Återseende

Igår missade jag ett fyrtioårskalas för att istället tillbringa ett halvt dygn med fem kursare. En av dem har jag inte träffat på sex år. Det var jätteroligt men lite overkligt; sist vi sågs var vi cyklande studenter i pyttelägenheter. Sen dess har det tillkommit samboskap och äktenskap, 11 barn, 5 hus, jobb, bilar... Mycket på kort tid.
Idag bidrog en uthälld flaska möbelrengöring till att jag fick en titt under soffan. Ser man på, ett par försvunna låneböcker och allt möjligt försvunnet som är 7mm eller tunnare. Ett mindre kärt återseende är den där gamla vanliga känslan i bröstet (mini-mjölkstockning) och så lite hosta och snuva som dekor på toppen.
På återseende!