Kris i heminredningsfrågan

Idag har jag gjort en mycket beklämmande upptäckt som har att göra med amerikanska coola killar och deras superluxuösa hem.
Killen ser ut så här: Svart streetwise kille med baggy pants, en gangsta-tröja, keps och sneakers plus ett kilo bling bling.
Och så här bodde de. Tvåvåningshus med pool utomhus. Golv av marmor eller sten. Jättestora badrum med enorma duschar. Plus jacuzzi. Köket har jättestora blanka marmorbänkar och ett dubbelkylskåp fullt med olika former av läsk. Det finns platt-tv överallt. I soffgruppen i vardagsrummet ryms 14 personer utan problem. Ingen bokhylla (kanske inte så konstigt) men inte heller någon skivsamling att tala om. Inga personliga saker, förutom inramade statusgrejor som guldskivor. Sovrummet - en trappa upp - har en gigantisk dubbelsäng. Garderoben är stor, full med många många varianter av samma sak: minst 20 par gymnastikskor, gärna samma modell fast i olika färgställning, 30 huvtröjor, 40 jeans.
Så långt är det väl inte så deprimerande. Bara amerikanskt over-sized. Men här kommer spaningen:
Alla dessa hus - och vi har sett en hel rad i dag, det var MTV-cribs-special - är inredda i tantiga färgställningar och möbler som man knappt ens skulle få tag i i Europa för att de är stora, överlastade och ospännande. Alla husen skulle kunna vara inredda av samma inredare, som använder samma koncept som hos herr och fru Varuhusföreståndare i huset bredvid. Tänk er u-formad beige plyschsoffa mot en ljusbrun vägg, med guldfärgade gardiner och någon sorts dekoration på väggen i kanel och gammelrosa. Sängarna har gigantiska sänggavlar i någon överlastad variant av tungt, svängt trä. Gardinerna är några enkla tygsjok som sitter ängsligt fästa vid fönsterkarmen så att de inte fladdrar för mycket (ett undantag: en kille som upptäckte att han hade gardiner av svart läder, det hade han aldrig märkt innan TV-teamet kom dit).
Det känns som om kafeterian på jobbet är mer rock'n roll än alla gangsta-snubbarnas hem tillsammans. Fast inte mer bling...