Nu har tre månader gått sedan jag körde bil senast. I dag är det dags igen och jag gruvar mig lite, konstigt nog. Jag tycker ju om att köra. Jag har ju till och med längtat efter det. Men kommer jag ihåg hur man gör? Klart jag gör. Men ändå...
I går kom en kallelse till bilbesiktning 22/12 och det finns en liten sak jag borde få fixad innan dess, måste ringa verkstaden på måndag. Och ska det fortsätta bli varannandagsvinter som nu borde jag nog se till att få vinterdäcken på plats innan vi kör till Bryssel. Konstigt, jag gruvar för att åka till Cora och handla men är helt övertygad om att det är enkelt att åka till Bryssel med samma fot och samma bil och en massa värdefull last.
Om en vecka prick kommer mina näraste käraste hit.
Uppdatering, efter tre månader och en timma
När jag startade bilen för en vecka sedan gick den i gång som vanligt. Idag var den stendöd. Jag antar att jag borde ha kört några mil förra lördagen, kanske matade jag bara fram bensin och kondensvatten i ledningssystemet med isproppar som resultat. Eller kanske är det den kalla natten som tagit knäck på batteriet. Nu har jag återupptagit mitt medlemskap i den eminenta föreningen Automobile Club du Luxembourg som jag inte var med i de fem år som Mazdans vägassistansförsäkring gällde. Den försäkringen tog slut för fem månader sedan.
Jag betalade precis bilförsäkringen, men där ingår enbart assistans vid olyckor. Jag har en känsla av att det nya ACL-kortet och min bilförsäkring överlappar varandra i vissa delat, det borde jag reda ut. Men nu ska jag ta en promenad till affären.
Jobba med friskfaktorer – 8 säkra sätt - Suntarbetsliv
4 veckor sedan
1 kommentar:
Åh bilförsäkringar. Åh assistansförsäkring. Åh bilverkstäder.
Skicka en kommentar