Lång dags färd mot natt

Kom hem från jobbet för en halvtimme sedan och det är exceptionellt sent. Lilla S, stackarn, har fått sitta och knapra på de små matbitar hon har hittat. Jag har suttit på jobbet och hållit på med något så visionärt som vår årsrapport där det ska framgå hur duktiga vi är.
Ja huvva, nu får det vara slut på att jobba sena kvällar. En bra början är troligen att komma till jobbet i någorlunda tid.

När jag ska räkna mitt eget plus/minuskonto ska jag säga att jag har skrivit klart min inlämningsuppgift och skickat in den. Det blir intressant, och ruskigt läskigt, att få kommentarer från mina kurskamrater. Det var alltså dagens plus. Själv ska jag kommentera en text som jag tycker var riktigt tråkig, slarvig och ogenomtänkt. Svår utmaning för jag har bestämt mig för att vara konstruktiv och positiv.
Dagens minus, ja listan kan göras lång. På grund av jobbet med den ointressanta rapporten missade jag föräldramötet i S' klass. Och så har jag fått ett strängt myndighetsbrev om en blankett jag inte har skickat in, och gruvliga hotelser om vad som händer om jag inte snarast gör det. Det känns bedrövligt att jag som är byråkrat och allt ska vara så dålig på allt som har med blanketter att göra.
Ändå måste jag säga att det är underbart att bo i det här landet, just när man är så dålig på vissa saker som jag. I Sverige - tror jag - skulle inbetalningskortet från myndigheten med straffavgiften redan ligga i kuvertet. Här skriver myndigheten, fritt ur minnet för jag får lite ont i magen av att titta på det där brevet...

... Bästa medborgare, enligt lagen (referens) och enligt det meddelande vi tidigare skickat (referens) är det Er skyldighet att skicka in Blanketten (referens). Sista datum var för flera veckor sedan. Så vitt vi vet har Ni inte skickat in Blanketten. Om Ni inte har fått uppskov, vilket vi dock inte har någon uppgift som tyder på, så ligger Ni pyrt till. Om Ni inte skickar in Blanketten inom tolv dagar får Ni en saftig böter.

Jag ska gå till myndigheten på torsdag och le mitt menlösa leende och medge att jag nog tyvärr råkade kasta bort Blanketten men att jag är mer än villig att fylla i den.

Och sedan får jag nog försöka rycka upp mig lite grann med pappersarbetet.