Axel är det nya knät

Om målet är att bli bionic woman så har jag kommit ett stort steg på väg: nu är det axelns tur. Jag kom just från doktorn som skissade min framtid ungefär såhär
-- en läskig undersökning just efter semestern, när man genom att spruta in en vätska i leden ska utröna var leden är sönder. ("Men det gör väl inte ont?" sa jag naivt. "Jo!" sa läkaren och log med hela ansiktet.)
-- återbesök två dagar efter undersökningen för att planera operationen.
-- operation några veckor senare, genom kikhål om det går.
-- immobilisering av leden i sex veckor - tur att det är vänster arm!
-- sjukgymnastik i tre månader.

Jag tror att om jag rappar på lite med hela processen finns det goda chanser att hinna pricka in skidsäsongen 2008/09. Jag är nästan tvungen att återvända till Alperna, ungefär som en ryttare som ramlat av hästen måste våga sig upp i sadeln igen...