Busy doing nothing

... fanns det en underbar blog som hette en gång men som om jag minns rätt bara innehöll en programförklaring. Den får väl hitta en gravplats intill Procrasti Nation, kan tänka. Eller varför inte hos de lyckliga kompisarna i the Righteous Indig Nation.

Nåväl, när jag inte gör namedropping på Talkie så är jag som bekant sjukskriven.
Tjuvjobbar lite - fast ger man dem ett finger finns det en risk att hela handen går åt...

Och så går jag till min sjukgymnast, som är en riktigt trevlig bekantskap. Han tvingar mig något över gränsen för vad jag nästan orkar med hela tiden, medan han berättar anekdoter på löpande band så att jag inte ska tänka på hur oooooont det gör. För det gör det. Ibland.

Och så skriver jag om familjen Astroman och deras tillvaro på den Nervösa Planeten. Men det måste jag nog ta en bilateral diskussion med Signe om, snart.

Och så har jag en vän över på middag i kväll, och ack och ve, när jag kom till affären så blev jag så sugen på krukväxter att jag tog tre krukor. Något senare insåg jag att det innebar att jag knappt skulle kunna köpa någon mat. När man handlar med kryckor och måste få plats med allt man köper i sin lilla ryggsäck, då måste man vara lite mer taktisk än så... Tyvärr har jag alltid haft lite svårt för att gå tillbaka i mina spår och ställa tillbaka krukväxter där jag tog dem. Så vad vi ska äta vete stackarn, men jag har i alla fall ett luxemburgskt rosévin som vi kan dricka på tio-dagars-jubiléet av Boklövs besök i Bryssel.

Sammantaget har jag ganska fullt upp i min ensamhet. A är i Paris och S är i en liten stad utanför Milano. Och här i Bryssel skiner solen på goda och onda.