Andra smaker

Jag var på middag hos en italiensk kollega i går och det var mycket trevligt. Det var också en påminnelse om att mat inte måste vara som man är van vid, och att mat från mitten av Italien kan kännas mer annorlunda än thailändsk snabbmat.

Så här såg menyn ut:

Ett glas bubbel med plockmat:
grillat grovt bröd med varm lardo (om jag begripit rätt är det helt enkelt det vi brukar kalla feta, i ordets västerbottniska, inte grekiska, betydelse. Jag tror den är saltad (gravad?))
baconlindade plommon* (kollegans fru blev förvånad över att alla spottade ut mandlarna som hon pillat in, vi trodde det var kärnor...)

Soppa på mustig buljong, stora bitar karljohanssvamp, kastanjer och pastastrimlor.

Pasta med radiccio. Radiccio är röd sallad, som smakar som endiver ungefär. De hade stekt den i olja och sedan blandat med pasta och lite grädde. Gott, men jag kan inte minnas att jag ätit en så besk huvudrätt någon gång.

Fem sorters ost, serverad med olika syltsorter och honung.

Sen skulle det bli chokladfondue men chokladen började osa bränt så det blev bara fruktbitar.

Två tårtor.

Grappa eller Buff till de som ville.

Två av de tre barnen fick akut magsjuka medan vi var där, vilket kanske förklarar både den brända chokladen och min vagt queasy känsla idag.