nöjd tre

Lyckans minut: det är långt efter läggdags. H är precis på väg att somna, jag är på vers fyra av fem på Trygga Rekan då hon kommer på att hon har fötter. Två stycken. Och då kan man ju inte sova. Hon kvicknar till, ligger och sträcker på benen och tittar roat på fötterna där högt ovanför huvudet, spottar ut nappen och försöker få tag på sina tår för att smaka lite på dem. Jag ligger och luktar på hennes svettklibbiga hår och tänker att det här kommer jag komma ihåg hela livet.

(den minut som är just nu; H borde ha somnat för ett bra tag sen men hon sitter och river sönder mitt oranga premiepensionskuvert)