Om jag hittar kameran ska jag lägga in bilder på våra utsikter. Från Lilla Rummet (piano, gitarr, pyssel, dator, inga barngrejor) ser man ett litet skatbo i en björk och ett ljusblått trähus med bara en våning. Från sovrummet ser man samma skatbo genom ett smalt fönster som går ner till knähöjd och från sängen ser man stjärnhimlen genom nära-taket-fönstret. Från köket som sitter ihop med vardagsrummet går man ut på balkongen (naturligtvis glasdörr) eller ställer sig och tittar på utsikten; på natten är det cityljus som avspeglar sig i älven och brospannet är upplyst. I morgondiset ser man solen gå upp och det är lite Monet-stämning på håll mot Ön och längs älven, på nära håll är det gula björkar och en stor dagisgård med trötta små familjer. Jag kan cykla hem på lunchen och krama mitt barn och ändå hinna koka potatis.
Det är faktiskt riktigt fint här.
Jobba med friskfaktorer – 8 säkra sätt - Suntarbetsliv
3 veckor sedan
1 kommentar:
Det låter fint! Jag får väl be min trötta lilla familj ta med sig en kamera när de kommer på besök. Ett smalt fönster som går ner till knähöjd låter som en bra sak för ett litet barn som vill se världen.
Skicka en kommentar