Organisationer och självskryt

Kompostortopeder var ett bra uttryck för den stackars nykomlingen i yrket som blir som ett flugpapper för alla möjliga hedersuppdrag... Här kallar vi det Fonctionnaire poubelle - soptunnetjänsteman. Been there, done that...
Nu tänkte jag skriva att det är väl märkligt att organisationer ska bli så fruktansvärt fragmenterade att ingen har tid att göra något ordentligt och alla ska splittra upp sig i mindre och mindre partiklar och försöka hinna allt mer. Jag hade tänkt säga att det skulle kunna ha något att göra med att att politiska organisationer inte kan säga nej.

Men så tänkte jag att vad är det för samtalsämne mitt på blanka pingstdagen, när man fortfarande är mitt i långhelgen och ser fram emot årets första cykelutflykt med sin dotter i morgon...
Så jag ska i stället skryta med att jag har flyttat komposten, gödslat tomaterna, flyttat två bokhyllor, Saras alla kläder, ett skrivbord för att utrymma övre hallen så att trappmakaren på tisdag kan göra hål genom alla våningar, samt cyklat fyra pass på den nyinköpta motionscykeln.
Inte illa av en som gick på kryckor så sent som i tisdags.
Plus gjort klart fåtöljen. Men inte lyckats lägga bilden rättvänd på sidan...