Apfällan inifrån

Jag har en höst full av jobb framför mig och känner mig glad och förväntansfull. Just nu håller jag på att samla information om illegalt fiske, som sedan ska presenteras i ett smakligt format för allmänheten via webben. Det roliga med att skriva för allmänheten är ju att allmänheten i allmänhet kan antas vara intresserad av ungefär samma saker som jag... Med andra ord - när jag börjar gäspa kan man anta att allmänheten somnat för länge sedan. Och de där provocerande frågorna som man annars av artighet eller konflikträdsla kanske skulle hålla tyst om, i vardagslag, är ju en nödvändig del av jobbet.
Bara solsken alltså, i dag.
Min lilla dotter kommer med flyget i eftermiddag, en plastmapp runt halsen med alla resedokument och förhoppningsvis ett brett leende i ansiktet. Enligt säker källa väger väskan 20 kg och innehåller - högst sannolikt - en hel del sten.

I helgen åker vi till Oostende, en trevlig stad vid kusten. Det kommer helt säkert att blåsa, jag tror aldrig jag har sett en välkammad människa i den staden. Jag förmodar att det kommer att regna en hel del, himlen ser blygrå ut från mitt fönster. Men det finns ju paraplyer. Regnbyxor. DVD-filmer. Sällskapsspel. Det här kommer nog att bli kul.

Jag tycker att det är smart, kul och bra att söka sig söderut, i synnerhet om det blir till en stad där man redan har halva släkten... Vem vet, en vacker dag kommer vi skrapande norrut med.