Härom natten vaknade jag och skulle gå på toaletten. Jag gick ut i hallen och ljuset var annorlunda, lite kallare och lite blåare. Jag öppnade toalettdörren men kom ut på en balkong, med en utsikt jag inte kunde identifiera. Jag provade en annan dörr, men där var ett barnrum, ett kök, ett annat barnrum. Till sist kom jag in i ett stort vardagsrum som var tomt förutom en dubbelsäng i hörnet där Jan och jag låg och sov. Precis som i filmer stormade jag genom luften, tillbaka in i kroppen och så vaknade jag med ett ryck. Satt mig upp, andfådd och med värk i ena handen. "Ja visst ja, vi kommer ju att flytta" sa jag högt innan jag la mig ner och somnade om.
Ibland tar det tid innan klockan är lika mycket i hela kroppen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag lämnade en kommentar för ett tag sedan men den verkar ha raderats eller på annat sätt försvunnit. Den handlade om drömmar och var fruktansvärt välskriven, den där sortens perfektion som bara uppnås sekunderna innan man vaknar och sedan förflyktigas och försvinner. Typ...
I natt insåg jag också att middagen vi ska på i kväll är en gigantisk komplott för att tvinga mig att vara med i ett vattenkrig.
Jag minns inte hur bevisen löd, men de var övertygande.
Skicka en kommentar