Satt och lyssnade på Hanna från Arlöv av Nationalteatern över middagen. Känner att det är dags att ta bladet från munnen och sjunga ut. Den här låten har ett jättemesigt budskap.
Här är texten. Sammandrag för den som inte orkar läsa: Sångens "jag" jobbar på en tvätt. Det är fruktansvärt varmt. Hanna från Arlöv övertygar arbetarna om att de måste protestera och kräva en fläkt. De strejkar. Chefen fockar en jugoslav men får till sist ge upp: arbetarna får sin fläkt.
Så den triumferande slutklämmen:
Så fick vi då till slut en fläkt
Det var en ynklig fläkt
Det var nästan lika varmt som förut
Men jag lärde mig att fajtas
Vad är det för en sens moral? "Fajtas gör vi framför allt för att visa att vi kan, vem bryr sig egentligen om resultaten"? Och vem orkar bry sig om någon jugoslav som offras i den rent symboliska striden.
Tänkte bara säga det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar