Äntligen få lite höjd

Jag håller på med en höst-gör-om-mig med benäget bistånd från familjens smakråd.
Det kan tänkas att processen går från tå till topp.

I dag var det skor. Jag tyckte att det var dags att se till att komma upp lite, få lite perspektiv. Ta lite plats, sträcka på mig lite.
Jag vet inte hur förhemskt höga de är men jag lovar att det gör skillnad jämfört med min vanliga modesta approach.
Dottern gick pedagogiskt igenom fyra saker man måste tänka på när det gäller högklackat. Jag lyssnade med djup koncentration, som dock stördes av insikten att jag måste försöka fånga precis den här känslan och hålla kvar den tills jag kommer hem och kan skriva ett blogginlägg. Känslan när ens dotter säger att "Prova det här paret, det här är en jättebra nybörjarsko".
De fyra sakerna är:
-- Det är inte höjden på klackarna som avgör hur effektfulla de är.
-- Det är inte höjden på klackarna som avgör hur lätta de är att gå med.
-- Högklackat gör att man blir orimligt lång och det är liksom det som är grejen. Il faut assumer. 
Och slutligen:
-- Det kommer att göra ont i fötterna. Så är det bara. Pijn is fijn.